Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Privata skogsägare måste bättra sig

Den småländske journalisten och skogsarbetaren Bengt-Åke Alriksson menar att de privata skogsägarna måste börja röja i sina skogar. Alternativet är ett få tillbaka en tvingande lagstiftning. Nu åker han landet runt för att berätta om sina röjningsmetoder som också kan vara lönsamma.

Annons
Bengt-Åke Alrikssons egna bilder visar en helt annan brukad skog än den vi är vana att se. Där finns inga arealer med enbart tall eller gran. Däremot många tätt växande höga lövträd som med sina kraftiga kronor skyddar de mindre granarna.
Sanningen om skogsbruket varierar över tiden, sa han när han var inbjuden till en skogsdag arrangerad av Våga Växa Västernorrland Skogsvårdsstyrelsen i Sidsjöbodarna för några dagar sedan.
Beng-Åke Alriksson fick medhåll av flera deltagarna. Många mindes det man då kallade för kastvedshuggning och hyggesrensning. Träden som behövde växa ett tag till lämnades till kommande förbrukning.
Men tiderna har förändrats. Allt färre skogsägare jobbar själva i skogsbruket eller anställer arbetskraft. Kraven på lönsamhet och effektivitet ökar. Det måste gå relativt snabbt och enkelt att röja stora arealer.
Beng-Åke Alriksson visade den metod han själv använder i skogsbruket. Lövskogen röjs för hand med röjsåg eller kniv två till tre gånger upp till cirka 15 års ålder. Sen är det tid för den första gallringen till massaved och brännved.
Men städa inte för noga. Röj så det blir buketter och bestäm vilka träd som ska vara kvar, menade han när han gick runt i den tätt växande lövskogen i Sidsjöbodarna.
Träden han bestämde sig för att ta bort avverkades i brösthöjd. Så kallad högstubbsröjning. Teorin är att stubbarna sedan ska sedan torka ut och det täta sly som överlever blir till älgföda och skydd till skogsfåglar.
Men tillräckligt låg för att inte ta bort ljuset från den uppväxande granskogen, som enligt naturens ordning planterar sig själv vid goda betingelser.
I ett lagomt gallrat skogsbestånd står träden kvar när det stormar. De har utvecklat stabila rötter och kraftiga stammar som tål exempelvis snöfall, säger han med egna erfarenheter av stormen Gudruns härjningar.
Bengt-Åke Alriksson menar att den klenare veden bland annat kan användas till energi. Redan nu värms en stor del av sveriges villor med ved, flis och pellets. Fordonsbränsle är också ett framtida användningsområde.

Mer läsning

Annons