Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Historiska lämningar kartläggs på Tynderö

/
  • Skogen gömmer mycket historia som Pelle Mattsson, Benjamin Åkermark och Anita Lundgren är med att kartlägga på Tynderö just nu.

Just nu kartläggs fornlämningar på Tynderlandet och Åstön. Det är en del av det stora projekt som Skogsvårdsstyrelsen i samarbete med AMS bedriver i många län och som går under beteckningen Skog och Historia. Husgrunder, kolbottnar, fäbodlämningar, huggarkojor, gamla stigar och vägar registreras för att bli kända för en större allmänhet.

Annons
Det är viktigt att vi får in tips från lokalbefolkningen om iakttagelser de gjort i skog och mark. Genom en hemmansägare i Våle har vi exempelvis stött på tydliga rester av ett torpställe, med boningshus, stall, lada och en stensatt brunn som få tynderöbor förutom hans familj känner till.
Det berättar arkeolog Benjamin Åkermark, en av ledarna för de grupper som genomsöker socknarna i Sundsvall och Timrå.
Tipsare är välkomna till Bygdegården i Tynderö där vi samlas halv nio varje morgon eller halv fyra på eftermiddagen när vi går igenom dagens jobb.

40-tal inventerare
Det är ett 40-tal inventerare, uppdelade i smågrupper, som metodiskt söker igenom område för område på Tynderö och Åstön. De har projektanställts av Skogsvårdsstyrelsen efter anvisning av arbetsförmedlingen. Avsikten är att de som varit arbetslösa en längre tid genom projektet ska skaffa sig ny kunskap samtidigt som de har en garanterad anställning under viss tid.
ST åker med Benjamin till Våle där Per Allan Rosenholm bor. I ett skogsparti intill hans gårdsväg ligger husgrunderna som han tipsat inventerarna om. Anita Lundgren och Pelle Mattsson har sökt igenom området och dokumenterat platsen, guidade av Per Allan.
Han berättar att hans morföräldrar bodde på gården i Våle i slutet av 1800-talet. Redan då var granntorpet rivet och endast stengrunderna, resterna av spismuren, stenfundamentet till en logbrygga och den stensatta brunnen fanns kvar.
Vilka som bott där och gårdens öde var såvitt jag vet okänt också för mina morföräldrar, berättar Per Allan.
Ödetorpets gårdstun kom att användas som beteshage och djurens påverkan på miljön avspeglas i de stora, granarna som växt upp runt de gamla grunderna. Det blev bördig mark av djurens bete och gödsel. Nu är det en högstammig granskog med en mossig markyta på det gamla torpstället. Enligt Per Allan var det utmark för bönderna i Holmö långt tillbaka.
I närheten av torpet finns ett linsänke, även det upptäckt efter tips från Per Allan. För ett otränat öga ser det ut som en skogsgöl med svart, trolskt vatten.
Sänket är ungefär två meter djupt, berättar han. Han har rensat det i modern tid men umgåtts med det ända sedan barnaåren då han kunde segla sina hemgjorda båtar i gölen trots förbud och förmaningar från föräldrar och äldre syskon.

Kolbottnar och boplatser
En annan grupp har ägnat strandregionen på södra Åstön sin uppmärksamhet den senaste tiden. Det är Sara Zetterlund, Maud Henriksson och Rickard Hallström som ritat in boplatsgropar i klapperstensfälten vilka en gång låg nära stranden.
Arkeologerna är inte riktig säkra på hur de använts. Det är möjligt att de första inbyggarna lyfte undan stenar så att det bildades en grop som de sedan byggde en koja över.
ST träffar trion vid ett par av de gropar som ligger nära vägen genom stugområdet.
Det finns många liknande gropar längre bort längs stranden, berättar dom.
En annan grupp har koncentrerat sig på kolbottnar. Sådana finns det också gott om ute på Åstön med placeringar ovanligt nära havet.

Databank
Den bärande idén med hela projektet kring historiska lämningar i skog och mark är att så långt möjligt undvika misstag vid avverkningar, schaktarbeten och annan exploatering.
När alla lämningar beskrivits och lägesbestämts ska de kunna hittas i en databas. Den kan sedan användas av markägare och andra exploatörer så att inte skogens kulturhistoria skövlas av misstag. Det är mycket lätt att missa spåren som de tidigare generationerna avsatte i markerna om man sitter i en stor skogsmaskin.
Givetvis kommer den information som samlas i Skogsvårdsstyrelsens databas och kartprogram att även vara tillgängligt för gemene man som har intresse av ett visst område eller en viss typ av lämning.
I vinter kommer grupperna att ägna större delen av tiden åt att bearbeta det som nu påträffats i fält. Projektet pågår sedan fram till halvårsskiftet nästa år. Kanske blir det en fortsättning, säger Benjamin Åkermark.

Mer läsning

Annons