Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dans i knätofs för sportfånar

Annons
I föreställningen "Heja Sverige" hoppar koreografen Mårten Spångberg iklädd folkdräkt runt till Jan Johanssons musik. Förstår man honom rätt är det han gör på scenen bara en obetydligt del i allt som han vill utforska med projektet.


Mårten Spångberg vill inte att man ska gå till Moderna Dansteatern i Stockholm bara för att titta på vad han har för sig på scenen. "Heja Sverige" är en upplevelse som han vill dela med publiken.

- Även om jag gör en dansföreställning vill jag den ska göra publiken aktiv och deltagande, utan att vi blir som ett dansgille där vi dansar ihop på scenen, säger han - efter att ha levererat en ironiserande utläggning om hur kultur i allmänhet serveras som förutbestämda upplevelser till passiva åskådare.

- Upplevelsen jag vill att publiken ska ha med sig hem är bara sig själva. Den börjar med att man tagit beslutet att gå till teatern för att se min föreställning, i stället för beslutet att stanna hemma och se på tv.

Hur beslut fattas är en fråga som djupt intresserar Mårten Spångberg. Publikens beslut att ta del av teaterns gemenskap är för honom intressantare än allt han presterar på scenen.

Titeln "Heja Sverige" ska bland annat ge en vink till publiken om att de ska ta med sig det "nu djävlar-humör" som karaktäriserar publiken på en fotbollsmatch.

- Där lutar man sig fram och är med killarna på planen hela tiden. Tar man del av en kulturupplevelse då lutar man sig tillbaka och kontemplerar hur regissören eller konstnären har tänkt sig det hela, säger han.

Hur hejar man på fotbollslandslaget? Och hur hejar man på Kungliga baletten? Det är andra frågor som har intresserat Mårten Spångberg när han kreerade "Heja Sverige".

Den estetiska kvaliteten i dansen lägger han inte så stor vikt vid och medger utan omsvep att han inte dansar särskilt bra.

- Jag är inte ute efter att förföra publiken, mycket av dagens dans handlar om att dansarna exponerar sina kroppar. Jag tänker inte knäppa upp en enda knapp på min folkdräkt under föreställningen.

Han utbildade sig till klarinettist och försörjde sig under 90-talet som danskritiker på Dagens Nyheter. 1997 lämnade han Sverige för en häpnadsväckande karriär som dansande amatör, koreograf och performanceartist ute i Europa.

- Klipp håret och skaffa er ett riktigt jobb, uppmanade jag dansarna i en recension av något jag hade sett på Dansens hus. Efter det var jag ju inte så populär här, säger han som en förklaring till flytten.

Som koreograf gjorde Mårten Spångberg 2002 ett verk i samarbete med giganten William Forsythe för Frankfurtbaletten. Han har även samarbetat med koreografen Christine de Smedts och Les Ballets C de la B i Bryssel där han varit bosatt de senaste tre åren.

Mårten Spångberg är också initiativtagare till performancefestivalen Panacea som sedan starten 1998 har huserat på olika scener i Stockholm. Senast kommer han från Frankrike där han arrangerat en performancefestival tillsammans med Xavier Le Roy som är en legend inom konstarten.

Han landade i Stockholm på onsdagen för att börja repetera "Heja Sverige" som får urpremiär på fredag den 2 december.

Vem äger det nationella kulturarvet i Sverige och hur svenskt är det egentligen? Det är andra frågor som ledde Mårten Spångberg in i dansverket.

- Jan Johansson är Supersweden och samtidigt är det något perverst med det här jazziga. Man uppfattar musiken som en nationalskatt men det blir väldigt knepigt med den här amerikanska hybridiseringen, säger han.

Mårten Spångberg ställer sig också frågan om han som en medelålders och lätt överviktig man utan dansträning har rätt att ställa sig på scenen och dansa det svenska kulturarvet.

- Men om inte jag har det, vem är det då som äger det? Vem äger den svenska gracen? undrar han. (PM)


Mårten Spångberg

Ålder: 37 år

Född och uppvuxen i: Linköping.

Bor i: Bryssel, Berlin och Stockholm.

Familj: Sambo ibland med koreografen Mette Ingvarsen.

Yrke: "Assistent" (inom områdena dans, koreografi, performance).

Jobb innan dansen: Dansskribent på Dagens Nyheter.

Största scenögonblick: "Solo i trikå och lösmustasch på Theatre de la Ville i Paris."

Dansare som inspirerat mest: Jackson Pollock (bildkonstnären som skvätte färg med yviga rörelser).

Koreograf som inspirerat mest: Paula Abdul (popstjärnan som har koreograferat några av Janet Jacksons musikvideor).

Oväntad talang: "Väldigt bra koreograf."

Aktuell med: Danssolot "Heja Sverige" på Moderna Dansteatern i Stockholm som får urpremiär den 2 december. (PM)

Mer läsning

Annons