Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Galen dans med Bounce

/

De går från hårda kulor i flipperhallar och gangstermiljöer till galna beats på mentalsjukhuset. Bounce är tillbaka igen med en ny show full av dansant dårskap.

Annons
Alla har ju mer eller mindre psykotiska drag, säger Fredrik Rydman från Bounce. Jag läste en hel psykiatribok med definitioner på sjukdomar och det som slog mig var att det här låter ju som jag.
I repetitionslokalen på Dansens hus i Stockholm sliter Bounce just nu med att finslipa konceptet inför premiären på sin nya, i skrivande stund namnlösa föreställning. Nio dansare rör sig på golvet - till en början håglöst och apatiskt, men senare med allt större frenesi och frihetskänsla. De är patienter på ett mentalsjukhus som \"vårdas\" med klassisk balett av en farligt strikt sköterska och hennes medhjälpare men frigörs till tonerna av allt från bhangramusik, tung hiphop och 80-talsdisco à la Hall & Oates She\'s a maniac.
Bounce-medlemmarna utforskar dårskaperna på mentalsjukhuset på egen hand i en föreställning där berättelsen är långt viktigare än i tidigare Bounce-uppsättningar.
Lite grand vill vi väl ifrågasätta. Okej, då bestämmer vi att de här är sjuka och de här är friska och att det här är bra för dig. Men vem avgör det? Och är det så bra? Det finns sjuka människor i samhället - ska de massbehandlas? säger Jennie Widegren från Bounce.
Man skulle kunna tro att livet är en dans på rosor för streetdancegruppen Bounce just nu. 2005 turnerade de hela Sverige runt med föreställningen Bounce live, medverkade i TV3:s dokusåpa Floor filler och tillägnades en egen dokumentärserie i SVT.
Det är ganska konstigt. Vi driver en ganska stor del av dansen i Sverige, det är många som känner till oss och vi har en stor och trogen publik. På ett sätt är vi kanske den mest självgående dansgruppen. Men vi får ingen hjälp och inga bidrag, konstaterar Jennie Widegren.
Lite grand har de hamnat i ett moment 22. Det går för bra för Bounce för att gruppen ska få tillgång till bidrag, men för dåligt för att medlemmarna ska känna en ekonomisk trygghet. De ekonomiska begränsningarna påverkar arbetsklimatet, även i en dansensemble som har hyllats för sina starka demokratiska ambitioner. I Bounce finns det ingen envåldshärskare. Här får alla vara med och bestämma, även om det ibland innebär ett segdraget MBL:ande.
Till den nya showen har Bounce tagit in tre dansare från London. Men eftersom budgeten är tajt har man tvingats att vänta in i det sista med att flyga hit dem.
Men vi kämpar på. Det är jävligt roligt. Vi är jättenöjda med våra nya dansare - det kan ju annars vara en prövning. Vi är ett tajt gäng som har hållit på sedan 1997 och det är svårt att stoppa in folk i ensemblen. Det blir en viss kemi och jargong som har byggts upp. Men än så länge känns det fantastiskt bra, säger Jennie Widegren.
Med Bounce live tog ni er ut i landet också. Har ni några planer på att göra det med den nya föreställningen?
Turnera vill man göra. Vi har verkligen blivit mottagna med öppna armar ute i landet. Men det är ingen liten produktion vi har, det är nio dansare på scen och två tekniker och mer scenfolk också. Men vi hoppas på det. Vi har ju sålt såpass bra redan på Dansens hus så blir det slutsålt innan vi ens har börjat spela, då måste vi ju bara ut och spela igen, säger Jennie Widegren.
Bounce spelar på Dansens hus i Stockholm mellan den 22 april och den 9 juni. (PM)

Mer läsning

Annons