Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hiphop för trumhinnan

Annons
Ett nostalgiskt förhållningssätt till låtskrivande parat med jakten på framtidens ljud. Gränslös kärlek till hiphop men ingen lust att lägga tid på fejkare. Damon Frost och Aaron Phiri i Hearin´ Aid är veteranerna som albumdebuterar och hoppas att framtiden finns i "The boom Lucy".


- Tillfället har antagligen aldrig varit så bra som nu. Hiphopen är cyklisk, allt funkar ett tag och sedan äts den stilen upp av något annat. Just nu känns det som att folk accepterar det som är annorlunda, säger Damon Frost.

Han och Aaron Phiri använder det historiska perspektivet med viss tyngd. Historien bakom Hearin´ Aid handlar om två killar, den ene från Zambia och den andre från USA, som hamnar i Sverige och dess klubbvärld. En pratstund med Hearin´ Aid kan handla om hur Denniz Pop pumpade P-funk på Stockholms dansgolv under 80-talet innan han blev hela världens hitmakare och hur Damon började rappa för att Titiyos bror Cherno Jah inte dök upp i studion. Men det är dåtid. Hösten 2005 släpper Hearin´ Aid "The boom Lucy", en sugande blandning livsglad hiphop som väjer för förortsproblematik och Astrid Lindgren-samplingar. Hearin´ Aid är komplicerade och duon vet om det.

- Det går inte att ta till sig oss på tre minuter. Vi gör musik som utmanar, säger Aaron Phiri.

- En gång i tiden trodde jag att det räckte med att prestera sitt bästa och göra grymma låtar för att alla skulle köpa skivorna och göra mig rik. Det dröjer inte så länge innan man förstår att det inte stämmer, säger Damon Frost.

1994 ringde han upp Aaron Phiri efter att båda ingått i skilda, fast liknande klickar ett par år. Erbjudandet "vill du komma hit och leka i min sandlåda?" var för bra för att motstå och sedan dess har duon jobbat tillsammans, stundtals med ett mål, stundtals för att hitta en kreativ frizon när andra uppdrag fick humöret att tryta. Aaron Phiri säger att de antagligen skulle ha fortsatt på samma nivå om det inte varit för att två människor gett dem chansen att spela in skivor vid två tillfällen. Gordon Cyrus, känd för att ha spelat med Henrik Schyffert i Whale och stöttat Latin Kings, lät Hearin´ Aid spela in tolvor för sitt skötebarn Breakin´ Bread på 90-talet. Dj-profilen och skivbolagsbossen Mad Mats (Raw Fusion och den nya hiphopetiketten Jugglin´) skrev kontrakt med Hearin´ Aid vilket ledde till "The boom Lucy".

- Vi har varit enslingar och det har varit skönt. Nu blir det mer press, vi måste plocka upp grejorna efter oss när vi lekt färdigt, säger Aaron Phiri.

Damon Frost fnyser lite. Han blir kvar i Sverige den närmaste tiden medan Aaron Phiri åker till Australien för att lansera dj-kollektivet Raw Fusion Sound System och Hearin´ Aid. Skivbolaget Raw Fusion jobbar hårt för att marknadsföra sig och sina artister i en global värld eftersom den svenska marknaden är för liten, men samtidigt hoppas duon på en svensk klubbturné inom en rimlig framtid.

- Det är svårt att sälja skivor i dag. Waajeed från Platinum Pied Pipers var på Raw Fusion-klubben tidigare i år och sa att de säljer dåligt, trots att det snackas så mycket om dem, säger Aaron Phiri.

Vilka influenser har varit viktigast för Hearin´ Aid?

- Oj. Gamla grejor. Beatles. Jag älskar Brian Wilson och kan lyssna på Beach Boys "Pet sounds" hur mycket som helst. Våra influenser märks nog inte speciellt mycket. Det finns något heligt i att vara slumpartad i stället för att kalkylera hur musiken ska låta, säger Aaron Phiri.

- Vi är inte speciellt nöjda med hur hiphopen ser ut i dag. Det saknas individuella personligheter, typ någon som Slick Rick. Jadakiss - det finns 1 000 som honom. 50 Cent, samma sak. Eminem också. Nej, det finns färre som Eminem, men det är en annan sak. De flesta rappare i dag är bra tekniskt, men de pratar bara strunt, säger Damon Frost. (PM)

Mer läsning

Annons