Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kafka som humorist i ny opera

Annons
Den dödsdömde Kafka dansar och ler i en musikal på Folkteatern. En kroppsfixerad Kafka står på teaterscenen på Strindbergs Intima. Nu dyker han upp som raljant iakttagare av en absurd värld i en nyskrivet operaverk på Göteborgsoperan.


David Radok har tillsammans med den tjeckiske författaren Josef Kroutvor skrivit librettot till operan "K. Beskrivning av en kamp" som Radok själv iscensätter i Göteborg.

- Det går lite upp och ner med intresset för Kafka, men jag tror att vi har en ny våg på gång. Han beskriver utsatta människor, trängda av sin omgivning. Jag tror att Kafka berör människor mer i dag än han gjorde för 15 eller 20 år sedan.

Själv fascineras David Radok av författaren Franz Kafkas exakta och noggranna iakttagelser av sin omvärld och beskrivningen av människorna han möter.

- Han har förmågan att tränga in i det mänskliga psyket utan att alls vara en psykologisk författare, säger han.

Idén till att göra en Kafka-opera uppstod under en promenad i Prag tillsammans med Göteborgsoperans dåvarande chef David Hallberg för sex år sedan. När Radok pekade ut ett av husen där Franz Kafka hade bott vände sig chefen mot honom och frågade: "Skulle inte du kunna skriva en opera om Kafka?

- När jag efter en tid förstod att han menade allvar kontaktade jag författaren och Kafka-experten Josef Kroutvor.

Tillsammans har de skrivit ett libretto på tyska helt byggt på Kafkas texter. Det är inte bara hans romaner och noveller som har kommit till användning. Författarens brev, dagböcker, hans teckningar och till och med årsrapporter från Arbetarolycksfallsförsäkringsanstalten i Prag, där Kafka arbetade, har fått ge bidrag till operan.

- Operan handlar inte om Kafka, inte heller gestaltningen av personerna i hans närhet, som hans fru Felice Bauer och hans vän och förläggare Max Brod, är biografisk, förklarar David Radok.

Konflikten med fadern var ett ledmotiv i Kafkas författarskap. Ändå är det inte så lätt att utifrån hans texter göra sig en bild av faderns karaktär, menar Radok.

- Breven till fadern skrev Franz Kafka som litterära övningar. Han skickade aldrig i väg dem, säger han.

Bilden av Kafka som en dyster person fångad i existentiella kriser är en myt som uppstod under 1960-talet, anser David Radok. Det var för övrigt under den perioden som Kafka fick sitt sena genombrott som författare.

När Franz Kafka avled 1924, 41 år gammal, var ingen av hans tre romaner fullbordad, han ville att de skulle brännas. Först 1951 började Max Brod ge ut hans samlade skrifter.

- Bilden av den dystre Kafka skapades av existentialister som Jean Paul Sartre, det är en helt felaktig tolkning. Hans liv var inte det svarta hål som många tror, protesterar David Radok.

"Kafka är morfar till Monty Python. De har samma känsla för det absurda", har författaren Torgny Lindgren uttryckt saken. David Radok instämmer helt.

- Kafkas styrka är att han mycket exakt kan beskriva verkligheten genom att fånga livets absurditeter. Det tror jag man får tillfälle att upptäcka om man ser operan, säger David Radok.

Musiken har skrivits Jan Sandström, mest känd för trombonkonserten "A motorbike odyssey" som framförts världen över av Christian Lindberg. Hans första opera hade titeln "Bombi Bitt och Nick Carter" och han komponerade också "Macbeth" för Göteborgsoperan.

"K. Beskrivning av en kamp" blir det fjärde nya operaverket baserat på Franz Kafkas som sätts upp i opera i vår tid. Under de senaste åren har operahusen i Köpenhamn, Paris och Madrid satt upp var sin nyskriven Kafka-opera. "K. Beskrivning av en kamp" får urpremiär den 24 september. (PM)

Mer läsning

Annons