Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krepper njuter av att spela svinet Baal

Annons
Baal super och knullar, beter sig som ett svin och gör skandal med sina sånger. Han är fullblodsegoisten personifierad, med omåttliga begär. Men Magnus Krepper, som spelar huvudrollen i Brechts pjäs, tycker ändå att han har försonande drag.


- Han gör någon sorts revolt mot det övriga samhället - går emot strömmen. Det kan jag tycka är sympatiskt, säger han.

Han har stått på scen i nästan tre timmar: sjungit och vrålat, älskat och supit, rumlat och dödat - som Baal i Bertolt Brechts pjäs med samma namn. Magnus Krepper är lite lätt sliten när han möter upp på Elverket i Stockholm, men samtidigt upplivad av arbetet med den krävande föreställningen. "Baal", som skrevs av den 19-årige Bertolt Brecht 1919, har inte spelats i Sverige i den här versionen tidigare - men har mycket att säga den moderna publiken, menar han. För visst går det att identifiera sig med Baal, även fast han är en egoist och ett svin.

- Jag tycker att det går att känna igen sig i ifrågasättandet av hur man väljer att leva sitt liv, hur man ständigt brottas med den frågan. Jag vet inte om gemene man går och funderar över hur livet skulle ha varit om man gjort si eller så. Men jag tycker att det är otroligt viktigt att tänka på sådana frågor. Vad är livet, vad vill vi ha ut av det, vad vill vi göra med det?

Baal har valt sitt eget sätt att leva. Han skiter i samhällets normer och regler, kör sitt eget race utan att bry sig om vad andra tycker och tänker. Runt honom flockas beundrarna: de som inte själva vågar uttrycka sig lika brutalt som han, de som inte vågar ge sig hän åt njutningen. De höjer Baal till skyarna, men är lika snabba med att två sina händer när han träder över det pikantas gränser. Han faller - och faller hårt, men lyckas finna njutning även när han kravlar sig fram i dyn.

- Det destruktiva som kan finnas i en njutning känner jag också igen mig i, säger Magnus Krepper. Ofta blir det så att om man väljer att öppna porten för en total njutning så leder det till en destruktiv bana.

Men även om det är förhållandevis lätt att identifiera sig med de existentiella frågeställningarna i "Baal" finns det annat som är svårare att överse med i huvudpersonens karaktär. I den värld där jag-jag-jag står i centrum finns det inte plats för andra. Baal lämnar rader av svikna vänner, älskarinnor och älskare efter sig.

- Han tar inte heller sitt ansvar som far. 1919 fanns det inte preventivmedel på samma sätt som nu. Då blev man med barn om man hade samlag. Att han inte tar sitt föräldraansvar går det inte att förlåta honom för. Samtidigt uppfattar jag honom som så jävla rädd. Han skulle nog gärna vilja ha ett barn - men han vill inte att det ska bli en kopia av honom själv. Han vill inte att det ska bli en Baal till.

Pjäsen har aldrig tidigare spelats i den här versionen i Sverige. Vad tror du att det beror på?

- Det är en väldigt mansdominerad pjäs, jag vet inte om det är så att folk är rädda på grund av det. Men själv slogs jag av de existentiella frågorna i den. Hur man ständigt brottas med frågan hur man vill ha sitt liv och dras in i lockelser. Ibland vore det så jävla skönt att bara släppa allt det där och flyga i väg utan att ta några konsekvenser. Det är precis det Baal gör.

Magnus Krepper har gjort sig känd som en skådespelare som väljer sina roller noggrant. Han syns sällan i lättviktiga pjäser, eller filmer, gestaltar oftast komplicerade personer som brottas med svåra frågeställningar. För biopubliken är han kanske mest känd för sin insats i Björn Runges prisbelönta film "Om jag vänder mig om", på teatern har han bland annat synts som Jimmy Porter i John Osbornes moderna klassiker "Se dig om i vrede", agerat seriemördare i Ben Eltons "Popcorn" och spelade nu senast med i Teater Galeasens uppsättning av Lars Noréns "Krig". Ofta handlar det om föreställningar som har delat publiken och kritikerna i två läger: de som älskar den och de som avskyr den.

- Jag har haft förmånen att vara med i föreställningar som inte är klockrena. Det gillar jag. Det här forumet måste vara sådant att det finns utrymme för delade meningar. Teatern får inte bli sådan att den passar alla. Då kommer vi att hamna i en jävla Medelsvenssonteater som alla tycker om. Det vore förödande.

Som skådespelare gäller det att vara aktiv - att välja och välja bort, menar han. Det går inte att sitta och vänta på att bli uppbjuden. För att få jobba i de sammanhang som man vill verka i måste man ibland söka upp dem själv. Just nu kan det verka som att han har flyt: huvudrollen i en pjäs på Elverket, en roll i Björn Runges kommande långfilm och en i Jens Jonssons tv-serie "Godmorgon alla barn" som sänds i SVT senare i höst. Men han har fått jobba hårt för att komma dit.

- Det är toppen att få jobba med Björn Runge - och även med Jens Jonsson. Det är människor som har sådan tillit till en. Och visar man tillit på det sättet öppnar det för ett skapande rum. Det leder till att man får tillgång till sådant som man aldrig skulle visa annars.

Efter "Baal" väntar en sejour på Riksteatern, där han ska spela med i två nyskrivna pjäser av Lars Norén. Det är första gången han får jobba med Lars Norén som regissör, något han förväntar sig mycket av.

Du är en rätt mångsidig person som började din karriär med trolleri och dans. Men i "Baal" sjunger du också. Känner du dig bekväm med det?

- Ja, jag gillar att sjunga. Nu har jag visserligen problem med rösten, jag har fått någon slags beläggning på muskulaturen framför stämbanden, så jag kommer inte åt hela registret. Det blir lite Tom Waits ibland när jag sjunger, men det gör nog inte så mycket i det här fallet.

- Musiken är gamla originallåtar de har letat fram från 1920-talet, en av dem är skriven av Kurt Weill. Sedan har Jean Billgren gjort arrangemangen.

På sätt och vis känns Baal som en personifiering av konstnärsmyten. Finns det många som han i din yrkeskår?

- Det finns nog en hel del sådana inom alla konstnärsyrken, det kan handla om författare och målare också. Det är människor som har sökt sig dit för att hitta ett annat sätt att leva livet på och öppna dörrar för det som man kanske normalt inte gör, säger Magnus Krepper.

"Baal" får premiär på Elverket den 23 september. (PM)

---


Magnus Krepper:

Ålder: 38 år.

Bor: på Södermalm i Stockholm.

Familj: fru och två barn.

Läser just nu: "Gregorius" av Bengt Ohlsson. "Men jag har inte hunnit läsa på jättelänge, så jag får nog börja om i den igen."

Gör på fritiden: umgås med familjen.

Oanad talang: "Jag är trollkarl. Det har jag varit ända sedan jag var tio år. Men nu trollar jag bara på lite barnkalas någon gång ibland." (PM)

Mer läsning

Annons