Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Synnerligen trevligt soloäventyr

Lars Bygdén Trading happiness for songs Massproduktion/BAM

Annons
Mer hjärta, smärta och melankoli än rock´n´roll, har Lars Bygdén sagt om sitt soloäventyr. Och det äventyret är ofta en synnerligen trevlig upplevelse.
Lars har mycket bra röst, med stark och oförfalskad känsla, vilket gör att han ständigt lyckas få till rätt sinnesstämning i de nattsvarta kärleksproblemen han besjunger.
Dessvärre är texterna rätt snarlika i princip samtliga låtar går ut på att han är lämnad eller känner sig ensam. Musiken bjuder inte heller på stor omväxling. Efter en lysande inledning med pianoballaden Don´t you miss me flyter låtarna ihop. Fast jag gillar enstaka detaljer, som Martin Hederos flyhänta pianospel i The party\'s over, liksom den skönt mexikanskklingande gitarren i The mess you\'ve made.
Man brukar ju säga \"Bra för att vara svenskt\" och på samma sätt kan man säga att Lars Bygdén är väldigt bra för att komma från Sundsvall. Men det var länge sedan han spelade i gärdsgårdsserien. När han är konkurrerar om utrymmet på nationell nivå, så krävs det lite starkare låtar, som lämnar kvardröjande intryck.
Först på slutet övertygar Bygdén, då muntert munspel och snyggt piano förgyller Another year. Likaså är I couldn\'t help it minnesvärd, bland annat tack vare Garmarnas Stefan Brisland-Ferner utmärkta insats på fiol.
Sen följer den charmanta singeln This Road, som han gör med norska sångerskan Ane Brun. Riktigt bra låt, och rätt kaxigt att lägga den så pass sent. Allt avslutas med en personlig tolkning av countryklassikern Highwayman.
Även om jag har mina invändningar på skivan, så ska det bli kul att se honom live på Sundsvalls teater nu på onsdag, då skivan för övrigt släpps. Missa inte det, på scen är Lars som bäst!

Mer läsning

Annons