Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Rätt juste trots allt

Annons
Solen sken och det blev en fin dag, även om blåsten förhindrade ett alltför lättklätt nationaldagsfirande. Mycket folk hade begett sig till torget i Sundsvall i går. Hur många av dessa som firade att det var 482 år sedan envåldshärskaren Gustav Vasa blev kung eller att det är 196 år sedan vi fick vår författning är svårt att säga. Förmodligen inte fler än en handfull. De flesta som i går viftade med flaggor och åt varmkorv och glass i solen firade nog att Sverige är ett rätt juste land att bo i.

Det är lätt att få bilden att Sverige är ett hemskt land när man läser ledarsidor som denna. Och det tåls att sägas att det är mycket som kan bli bättre i Sverige. Men trots att företrädare för byggnadsfacket står och skriker \"go home!\" (åk hem!) till lettiska byggnadsarbetare som är här för att jobba eller att föga förståelse och empati visas för de apatiska flyktingbarn som befinner sig i Sverige, så är det här trots allt ett ganska juste land att bo i.

Alla våra barn får gå i skolan utan att betala en massa avgifter; föräldrar har råd att stanna hemma med sina barn ett tag när de har fötts och enligt en undersökning är vi trots en massa brister ändå världens mest jämställda land. Vi på ST:s ledarsida blir inte trakasserade för att vi uttrycker en avvikande åsikt vilket journalister blir i många länder. Och företagsledare blir inte kastade i fängelse på oklara grunder när de väljer att stödja oppositionspolitiken, så som skedde för Michail Chodorkovskij i Ryssland. Dessutom så har vi ju Zlatan!

Att sjätte juni enligt bondepraktikan är en otursdag märkts inget av i går, snarare tvärt om. Alla olyckskorpars profetior om att det skulle bli folktomt på gator och torg fick säkert en aning besviket se sig motbevisade. Sifo gjorde i förra veckan en opinionsundersökning där de frågade ett antal svenskar om de tänkte fira nationaldagen. I ST basunerades resultatet ut: \"Svenskarna kallsinniga till nationaldagsfirande\" och i Dagbladet: \"Få lockas av nationaldagsfirandet\". Men vad stod det då om man tar sig tid och läsa artiklarna? Att hälften av svenskarna inte tänker fira. Men om vi vänder på det, tänk er att gå från nästan inget firande alls till att hälften av svenska folket tänker delta, och det på bara ett år. Borde inte det snarare ses som en fantastisk framgång än som ett misslyckande?

Mer läsning

Annons