Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Grattis Emma — men tråkigt!"

Två futtiga sekunder.
Mer än så var inte Emma Engstrand ifrån att ta sitt livs första VM-medalj i sprinten.
—  Klart man grämer sig när det är så himla nära. Jag hade ju hoppats på medalj, sade svenskan.

Annons
Damernas första guld i orienterings-VM gick som alla väntat till Simone Niggli-Luder som med tiden 14.02 var hela 32 sekunder snabbare än tvåan, Norges Anne Margrethe Hausken.
Brittiskan Heather Monroe var slagen med 59 sekunder men lyckades ändå ta bronset framför näsan på Emma Engstrand.
För Karolina A Höjsgaard, den andra svenskan i finalen, blev det en sjundeplats 1.29 efter Niggli-Luder.
 Grattis men tråkigt! var hennes talande kommentar till sin lagkompis efter loppet. För Emma Engstrand hade sprungit bra och var nöjd med sitt lopp det var bara placeringen som sved.
 Förlorade medaljen på väg mot näst sista kontrollen där jag kom lite för långt ner i sluttningen, konstaterade Emma Engstrand.
På slutdelen av banan fanns det gott om folk längs banan, något som reglerna tillåter i sprintorientering. Någon hjälp att hitta kontrollen fick hon dock inte.
 Vi gick till de kontroller vi fick. Med hjälp av klockan manade vi på våra löpare, ingenting annat, sade den svenske ledaren Signar Eriksson.
Några tips om hur löparna skulle springa ropades inte ut, trots att detta på grund en miss varit fullt möjligt. De japanska arrangörerna började nämligen redan före starten att sälja kartor med VM-banorna intryckta vid målet.
VM-finalisterna var visserligen isolerade på startplatsen men hade ändå kunnat få information längs banan om hur vanskliga vägvalsproblem skulle lösas.
 Att släppa ut banorna före start är inte rätt. Men att ropa hur de ska springa är moraliskt förkastligt, sade Finlands chefstränare Totte Smedslund, en av dem som var upprörd över arrangörsmissen.

Mer läsning

Annons